I have fallen before, not just so fast.

sadde kom hem idag, jag var med honom förut.
tack sadde för att du äntligen är hemma!
och tack för alla som är så äckligt underbara..
skulle inte kunna leva utan er..

men till dig har jag så jävla mycket att säga, vet inte vad och hur.
alla känslor jag har, hur fan skall man få dom till ord?
det går förfan inte..
jag tycker om dig, du tycker om dig.. det verkar så himla lätt.
men när du inte ens bryr dig, tror du inte att allt blir svårt då?
svar jo, som fan att det blir.!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0